Många intressen ska samsas i skogen - skogsbruk, rennäring, jakt och friluftsliv. Samtidigt är skogen livsmiljö för djur och växter. Holmen bedriver ett framtidssmart skogsbruk som balanserar dessa intressen, idag och för framtiden.
Hållbara skogar
Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Tillsammans behöver vi minska utsläppen, öka mängden koldioxid som lagras från atmosfären och växla över från råvaror som är fossila eller kräver fossil energi till förnyelsebara råvaror. Här har skogen och skogsindustrin en viktig roll.
Klimatsmart att bruka skogen
Av klimatskäl är det bäst att bruka skogen aktivt och producera mycket virke. Växande skog fångar upp koldioxid ur luften och lagrar den som kol i träd och mark. Vi kan öka mängden kol som lagras på tre olika sätt:
Bruka skogen och dess produkter
När träden skördas och används till träprodukter fortsätter produkterna att binda kol under hela sin livslängd. Produkterna kan sedan återvinnas och slutligen användas till energiproduktion. Koldioxid som bundits i veden återgår då till luften utan att ny koldioxid tillförs, vilket sker vid förbränning av fossila energikällor.
Ersätta material som kräver fossil energi
Skogsprodukter kan ersätta andra material som kräver tillskott av fossil energi i sin tillverkning, till exempel plast, metall och cement. Då når vi två viktiga effekter: Dels binds koldioxid under produkternas livslängd, dels undviks stora utsläpp av koldioxid vid tillverkningen.
Fortsätta att binda kol genom att öka virkesförrådet
Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta. Avgörande är hur mycket vi kan öka tillväxten, och därmed tillgången på skogsråvara, samt hur vi prioriterar att använda den. Sedan 1923 har vi fördubblat den stående virkesvolymen från cirka 1,5 miljarder kubikmeter till drygt tre miljarder.
Om vi i framtiden fortsätter använda skogen i Sverige som vi gör i dag, kommer vi varje år att undvika utsläpp av koldioxid i storleksordningen 60 miljoner ton. Det är lika mycket som landet för närvarande rapporterar att vi släpper ut årligen. Med ett skogsbruk som inriktas mot ökad odling av skogsråvara kan klimatnyttan öka ytterligare.
Träden fångar koldioxid
Skogens förmåga att ta upp koldioxid påverkas av en mängd faktorer - trädens ålder, hur skogen sköts, lokalt klimat, markens näringsinnehåll och mängden nederbörd. Generellt gäller att ju bättre träden växer, desto mer koldioxid tar de upp.
Skogarna i södra Sverige tar upp mer koldioxid på kortare tid än skogarna i landets norra delar. Omvänt avgår mer koldioxid från Sydsveriges skogsmarker än från dem i norra Sverige. Det beror på att förmultningen går snabbare i söder på grund av den högre årsmedeltemperaturen.
- I plant- och ungskog (1 till 20 år) avger skogsmarken koldioxid efter skörd på grund av ökad solinstrålning som påskyndar förmultningen i markskiktet. De nya träden är ännu för små för att kompensera för den koldioxid som frigörs.
- I yngre och medelålders skog växer träden till som allra snabbast och tar då upp betydligt mer koldioxid än vad marken avger.
- I äldre skog (80 år och uppåt) avtar trädens tillväxt och förmåga att ta upp koldioxid. Samtidigt sätter de nedbrytande krafterna in. Grenar faller till marken och en del träd dör vilket innebär att koldioxid frigörs.
En brukad skog är bättre för klimatet än en obrukad
Brukad skog
En brukad skog planteras, röjs, gallras och skördas med regelbundna mellanrum under 300 år. Ett virkesförråd byggs upp under cirka 70 år som sedan till större delen skördas. Virke och biobränsle används som ersättning till andra, klimatpåverkande material och energislag.
Obrukad skog
En obrukad skog får utvecklas fritt under 300 år. Virkesförrådet byggs bara upp en gång och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden binder visserligen kol, men i den obrukade skogen går man helt miste om träprodukternas klimatnytta.
Det är skillnad på koldioxid
Koldioxid är koldioxid – men det finns ändå stor anledning att göra skillnad på var den kommer ifrån.
När biobränsle och träbaserade produkter bränns frigörs biogen koldioxid. Mängden motsvarar det som skulle ha frigjorts om träden istället lämnats att förmultna i skogen. Den biogena koldioxiden ingår redan i kolets kretslopp i atmosfären och bidrar inte till växthuseffekten.
Då olja och kol bränns frigörs istället fossil koldioxid som tillför atmosfären nya mängder koldioxid. Både olja och kol har lagrats i jordskorpan i miljoner år. Det är den fossila koldioxiden som utgör orsaken till klimatproblemet.
Holmens verksamhet innebär att en svart kolatom kan bytas ut mot en grön.