Naturvårdsstrategi i linje med miljöpolitiska mål

Naturvårdsstrategin är utformad enligt den svenska naturvårdsmodellen, där hänsyn tas på flera nivåer – från ekologisk landskapsplanering till hänsyn av enskilda bestånd och träd. Lokala hänsynplaner används för att identifiera och skydda områden med höga naturvärden och i den brukade skogen anpassas hänsyn efter behov och varje bestånds förutsättningar. Grunden för detta arbete utgörs av skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn som är framtagna i samarbete med Skogsstyrelsen utifrån rådande skogspolitik och branschkunskap samt Sveriges skogs- och miljöpolitiska mål. Holmens naturvårdsstrategi omfattar därmed både identifiering och skötsel av områden med höga naturvärden samt naturhänsyn som en del av det aktiva skogsbruket.

Totalt används cirka 20 procent av Holmens skogsareal för olika former av miljöändamål. I det ingår frivilligt avsatt produktiv skogsmark, trädbärande impediment som är skyddade enligt lag samt miljöhänsyn i den brukade skogen. Holmens miljöhänsyn omfattar även den förnybara energiproduktionen från vind- och vattenkraft, som också kan ha en påverkan på biologisk mångfald och därför kräver specifika bedömningsprocesser och åtgärdsplaner.

 

Väsentliga risker kopplat till biologisk mångfald

Holmens affär är beroende av friska ekosystem och möjligheten till ett aktivt skogsbruk. Ökade krav på att avsätta mark för andra ändamål än skogsbruk kan leda till minskad skörd och utgöra en affärsmässig risk. På samma sätt kan lagstiftning om mark- och vattenanvändning hämma utbyggnad och produktion av förnybar energi, vilket kan påverka Holmens möjligheter att bidra i omställningen till ett fossilfritt energisystem.

Holmen har identifierat i huvudsak två väsentliga risker relaterade till biologisk mångfald och ekosystem:

Skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald

Brukande av skog kan påverka ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer för sin överlevnad. Kortare omloppstider kan till exempel leda till förlust av livsmiljöer om antalet gamla och döda träd minskar. Skogsbruket kan även påverka skogslandskapets struktur genom att skapa ett mer fragmenterat landskap med homogena skogsbestånd. I vissa fall kan det innebära att arter beroende av större, sammanhängande och variationsrika skogar får svårare att sprida sig och hitta lämpliga livsmiljöer. Modern skogsförvaltning har också lett till minskade naturliga störningar i form av skogsbränder, vilket påverkar vissa arter negativt då skogsbränder är en naturlig del av ekosystemen.

System- och fysiska risker kopplade till biologisk mångfald är nära sammanflätade med klimatförändringar. Högre temperaturer och förändrade nederbördsmönster ökar bland annat risken för skadegörare som svampar och insekter, vilket hotar både skogens tillväxt och kvalitet. För mer information om klimatförändringars påverkan se avsnitt sida 101 i Holmens årsredovisning 2024.

 

Energiproduktionens påverkan på biologisk mångfald

Holmens vattenkraftsproduktion påverkar vattenflöden vilket kan störa naturliga livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer. Vattenreglering kan även påverka reproduktion och migration hos arter som är beroende av fria vandringsvägar i vattendrag. Etablering av vindkraft kan leda till fragmentering av habitat och störa arter som är känsliga för förändringar i livsmiljön. Samtidigt kan ytorna kring vindkraftverken gynna vissa arter, till exempel växter och insekter, genom att skapa öppnare miljöer med mer ljus och variation i växtligheten.

Eventuell lokal påverkan på biologisk mångfald från Holmens produktionsanläggningar beskrivs på sida 105 i Holmens årsredovisning 2024.

 

 

Hantering av väsentliga risker

Holmen arbetar systematiskt för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem, både inom skogsbruket och energiproduktionen. Skogsbrukets påverkan på och beroende av livskraftiga ekosystem fastställs framför allt genom ekologisk landskapsplanering och naturvärdesbedömningar, medan miljökonsekvensbedömningar och kontrollprogram används för att förstå energiproduktionens påverkan på biologisk mångfald. Vind- och vattenkraft regleras dessutom av omfattande tillståndsprocesser som inkluderar påverkan på biologisk mångfald.

Skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald

Ekologisk landskapsplanering, tillsammans med naturvärdesbedömningar, är viktiga verktyg i Holmens bedömning av skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Genom landskapsplaneringen kartläggs skogarnas befintliga miljövärden och i lokala hänsynsplaner identifieras områden med brist på viktiga miljöer. Planerna uppdateras kontinuerligt, vilket ger ett verktyg för att förstå skogsbrukets påverkan över tid.

Naturvärdesbedömningar kompletterar landskapsplaneringen genom att ge en detaljerad bild av specifika skogsområdens förutsättningar. I naturvärdesbedömningar identifieras miljöer och strukturer som är viktiga för den biologiska mångfalden, såsom äldre skog och död ved. Dessa bedömningskriterier hjälper Holmen att fatta välgrundade beslut om hur skogarna ska skötas på lång sikt för att befintliga naturvärden ska bevaras och nya skapas.

Holmen använder också Artdatabanken som ett verktyg för att bedöma skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Artdatabanken ger ut Rödlistan som beskriver tillståndet för arter i Sverige, med fokus på de arter som minskar eller är hotade. Genom att använda Artadatabankens information kan Holmen identifiera och skydda miljöer och strukturer som är viktiga för att bevara hotade arter.

För att bidra till ökad kunskap om skogsbrukets påverkan har Holmen även inrättat fyra Kunskapsskogar. Holmens Kunskapsskogar är mark som utsetts specifikt för att samla in och sprida kunskap om skogen. Kunskapsskogarna är noggrant utvalda utifrån sina unika biologiska förutsättningar och används för forskning om ekosystemens dynamik och skogsbrukets effekter.

Energiproduktionens påverkan på biologisk mångfald

För att utreda vattenkraftsproduktionens påverkan på akvatiska ekosystem, inklusive fiskars vandringsvägar och vattenkvalitet, genomförs miljökonsekvensbedömningar. Dessa bedömningar följer den nationella planen för omprövning av vattenkraft, där biologisk mångfald vägs mot andra samhällsnyttor. Uppföljningsprogram implementeras för att övervaka hur vattenflöden och ekosystem påverkas under kraftverkens drift.

Tillståndsprocessen för etablering av ny vindkraft inleds med omfattande miljökonsekvensbedömningar, där inventeringar av naturmiljön utförs för att identifiera livsmiljöer och arter som är särskilt känsliga för vindkraft. För att säkerställa att miljövillkoren uppfylls följs verksamheten upp genom kontrollprogram som bland annat omfattar övervakning av verksamhetens påverkan på fåglar, fladdermöss och andra djur.

 

Policyer för biologisk mångfald

Holmens miljö- och energipolicy anger hur miljöarbetet ska organiseras och bedrivas. Vid störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö.

Holmens skogsbruk ska bedrivas med sikte på hög och uthållig produktion av vedråvara så att den växande skogen och dess produkter bidrar till positiv klimatpåverkan. Markens långsiktiga produktionsförmåga ska värnas, vattenmiljöer skyddas och historiskt värdefulla kulturmiljöer bevaras. Vidare anges det i policyn att Holmens skogar ska brukas ansvarsfullt så att naturligt förekommande arter långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet. Likaså ska hänsyn tas till vind- och vattenkraftens påverkan på den biologiska mångfalden.

Holmens verksamhetsställen är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Dessutom har den skogliga verksamheten skogsbruks- och spårbarhetscertifikat. Samtliga Holmens anläggningar som använder virkesråvara har spårbarhetscertifikat. Vattenkraftproduktionen regleras av vattendomar som anger gränsvärden för vattenstånd och flöden.

Genom tillämpning av tillbörlig aktsamhet ska det säkerställas att Holmens råvaror och produkter är avskogningsfria, för efterlevnad av EU:s kommande Avskogningsförordning. Allt virke ska gå att spåra till sitt ursprung. Inköp av virke ska också följa regler och riktlinjer från Skogsstyrelsen och i tillämpliga fall relevant certifieringssystem.

Vid avverkningsuppdrag i Sverige tillämpas målbilder för miljöhänsyn om inget annat avtalas. Den lägsta nivån på miljöhänsyn vid virkesköp är kraven enligt Skogsvårdslagen. Innan köp sker från privata skogsägare i form av avverkningsrätter i Sverige, ska områdets naturvärden bedömas och om ett objekt har höga naturvärden bör ytterligare information inhämtas innan beslut om köp fattas.

Holmen ska inte köpa virke från skogar som:

  • Är nyckelbiotoper i Sverige enligt Skogsstyrelsens definition och metodik.
  • Är skyddade av naturvårdsskäl.
  • Är urskogar, det vill säga utpräglat olikåldriga och skiktade naturskogar med riklig förekomst av gamla, grova träd och rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier.
  • Skördats olagligt.
  • Härstammar från genetiskt modifierade träd.
  • Växer i områden där mänskliga rättigheter aktivt hindras.
  • Har höga bevarandevärden (High Conservation Value Forests).